Johan Sundelöf

“Det är musik som är skön att luta sig tillbaka, ta ett djupt andetag till och bara komma ner i varv.”

Uppvuxen i musiken

Johan Sundelöf är uppvuxen med musiken, vilket var något som fanns ständigt närvarande i barndomshemmet redan från början. Alla i familjen spelade instrument eller sjöng i körer, och hans morfar byggde fioler och nyckelharpor som hobby, samtidigt som han och morbrodern brukade spela folkmusik vid sammankomster. Det var med andra ord en minst sagt musikalisk familj som Johan växte upp i, vilket även gjorde att han själv satsade på musiken, “jag sjöng nog lika mycket som andra spelade fotboll.” Ett av hans första musikminnen var från tiden då han gick i barnkören i Gamla Uppsala, då han lärde känna en väldigt inspirerande organist som sedan också blev hans första pianolärare. För Johan kommer hans melodier fram plötsligt i lite olika situationer, och när de väl gör det så försöker han spela dem för att höra hur det låter inne i huvudet, för att sedan få ut det i pianospel. “Jag skriver inga noter, de bara kommer.” Om han skulle beskriva sitt musikaliska uttryck så skulle han beskriva den som “melodiskt, avkopplande, lite jazzigt, lite folkton, lite filmiskt, ibland kanske ett stänk av vemod, musik som är skön att luta sig tillbaka, ta ett djupt andetag till och bara komma ner i varv.” Han menar att en del tycker musiken är i hållet åt Georg Riedel, Jan Johansson, Änglagård, och även att det finns Astrid Lindgren-associationer i musiken, helt enkelt att den känns filmisk på något sätt.

Det nya musikaliska steget

Just att skapa och spela musik är något som Johan njuter av väldigt mycket, och han upplever det som skönt att bara få finnas i musiken, som i sig framkallar många olika känslor. Som musiker är pianospelandet en återkommande och viktig del av hans vardag, och att nu ta steget och börja se hans verk ges ut och komma till liv är hos honom själv uppskattat. Tidigare har han bara spelat låtarna för sig själv, och att nu låta andra få möjligheten att ta del av musiken menar han får den att “fortsätta sin resa”. Samtidigt hoppas han att lyssnarna ska tycka om verken på samma sätt som han själv gör. Johan beskriver processen att spela in albumet och samarbetet med KMR Studios: “Att jobba med KMR har varit hela skillnaden. Att få spela in på ett riktigt instrument och inte en keyboard var enda alternativet eftersom mitt sätt att spela bygger så mycket på att få gensvar från ett riktigt instrument.” Till en början var det bara tänkt att spela in låtarna i albumet för artistens egen del men i takt med att fler och fler ändå tyckte om och nynnade på melodierna efteråt,tänkte han att det kanske kunde vara värt att göra dem tillgängliga för andra. Vilket vi på KMR och förmodligen många fler kommer att vara tacksamma över. När Johan blickar framåt så skulle han framförallt vilja spela sin musik med andra musiker, då med bas, percussion och kanske sopransax, där han skulle tycka det skulle vara speciellt roligt att göra en konsert med en duktig jazztrio. Där han då själv presenterar låtarna och låter musikerna ta över och improvisera över låtarna, alternativt att de bygger vidare och gör sina egna versioner av melodierna. Inom ett år hoppas han även att han utvecklat sitt jazz-pianospel och har tagit nya steg i skrivandet av fler nya låtar. Detta tillsammans med en nyfikenhet kring var musiken och det aktuella albumet kommer föra honom.

Lyssna på musiken