English
Hur hör man kompression?
Ett stort hinder för folk som vill lära sig hur man hör och använder kompression är alla de missförstånd som finns kring det (läs mer om det i vår guide 10 myter om kompression), men det kanske största hindret är att kompression är svårt att höra. Det krävs ofta år av övning och hundratals mixar för att få en helhetsförståelse. Därför snabbar vi på den processen med den ultimata guiden för dina öron – lär dig exakt vad du ska lyssna efter när du använder kompression! Men först ger vi en liten bakgrund.
Varför är kompression så svårt att höra
Det finns flera anledningar till varför kompression är så svårt att höra – och de är ofta bortom vår kontroll. Den första anledningen är att människor har svårt att upptäcka små variationer i volym (mellan två eller tre decibel). Det beror på att våra öron fungerar som naturliga kompressorer som reducerar volymen exponentiellt ju högre den blir.
En annan lite mer teknisk anledning ligger i det faktum att alla kompressorer påverkar ljudet på märkbart olika sätt. Vissa kompressorer kontrollerar dynamiken med kirurgisk precision, medan andra erbjuder mer flytande kompression. Vissa kompressor-plugins är transparenta i designen som om de ska kännas och inte höras, medan andra distar och färgar ljudet.
En nybörjarguide till hur man hör kompression
Nedan presenterar vi en beprövad metod för hur man hör kompression i fyra enkla steg. När du väl har fått en grundläggande förståelse för hur dessa steg fungerar kan du börja använda dem för att höra kompressionens tre primära beståndsdelar: dynamik, färg och djup.
1. Ladda in en sample
Ladda in en sample i ditt musikprogram (DAW). Inspelningar och samples med en kort transient och en tung efterklang fungerar bäst, eftersom det ger kompressorn mycket information att reagera på och tillräckligt med ljudande material att forma och ändra.
Tips: Börja med enstaka trumslag, t.ex. en virvel som på bilden ovan. Deras skarpa transienter och varierande efterklang gör förändringar i dynamiken tydligare.
2. Lägg på en kompressor
Nu är det dags att använda dina plugins. Alla kompressorer är som sagt olika, så du bör välja en som tydligt bearbetar signalen (du vill inte att kompressorn ska vara transparent då det gör det svårare att höra). Ett exempel är Waves API 2500, som du ser på bilden nedan. Men ditt DAW:s stock plug-in funkar bra också.
Tips: En del producenter föredrar istället en emulering av en analog kompressor, eftersom dessa färgar signalen mer än digitala kompressorer. Färgningen kan hjälpa till att betona den pålagda kompressionen, vilket gör det ännu enklare att identifiera när kompressorn är aktiverad. Men färgningen kan också distrahera och maskera de faktiska förändringarna i dynamik. Prova några olika modeller och avgör vilken som fungerar bäst för dig!
3. Gör aggressiva inställningar
Justera kompressorns inställningar så de blir så aggressiva som möjligt. Med det menas t.ex. oändlig ratio, lägsta möjliga threshold, extremt snabb attack och ganska lång release. Dessa drastiska inställningar får kompressorns effekt att bli väldigt tydlig, även för de mest otränade öronen. Vi kommer att lätta på dessa inställningar senare, men nu ska du försöka bearbeta signalen så mycket som möjligt.
Tips: Ställ in ett kortkommando för att snabbt kunna sätta på och av kompressorn så att du enkelt kan göra ett så kallat A/B-test, det vill säga jämföra ljudet med och utan den.
4. Titta och lyssna
När du börjar träna dina öron till att höra kompression kan det hjälpa att ha en visuell representation av hur kompressionen påverkar ljudet. Se det som ett par stödhjul, som du sedan kan strunta i när dina öron har lärt sig att känna igen kompressionen instinktivt.
Här kommer några enkla steg som du kan göra i nästan alla musikprogram och som hjälper till att guida både dina öron och dina ögon:
- Skapa ett tomt ljudspår under spåret med den komprimerade signalen.
- Skicka ljudet från det komprimerade spåret till det tomma (flytta inte ljudfilen, utan välj det tomma spåret som output för det komprimerade spåret).
- Tryck på record och börja sedan justera inställningarna på kompressorn från de mest extrema inställningarna.
- Titta på ljudets vågformer på det nya spåret och hur formen förändras beroende på kompressorns inställningar.
Den övre vågformen är den okomprimerade virveln och den undre är den komprimerade.
Vad du ska lyssna efter när du komprimerar
Med hjälp av de fyra stegen ovan kommer du att kunna identifiera dynamik, färg och djup. Dessa kräver dock att du lyssnar efter lite olika saker.
Lyssna efter dynamik
En kompressor jobbar på två sätt för att kontrollera en signals dynamik. Det första är att höja volymen hos de mjukare nyanserna av en signal för att göra dem mer kraftfulla, kompakta och musikaliska. Det andra sättet är att dämpa signalens högsta delar för att tämja topparna och undvika klippning av signalen.
När du tar dig igenom de fyra stegen bör du upptäcka några viktiga skillnader. Den mest uppenbara är att ljudets efterklang (”svansen”) blir högre. Förändras det du hör när du använder olika loopar? Vad hör du när du går igenom stegen med ett sångspår jämfört med ett trumspår? Kom ihåg att de flesta loopar från sample packs redan är kraftigt bearbetade, så försök hitta obearbetade inspelningar.
Den mindre uppenbara skillnaden, som du kanske inte hör men som tydligt syns, är att topparna i inspelningen dämpas. Om du vill träna på att höra just detta bör du ställa in attacken på din kompressor så att du får gott om tid på dig att höra kompressorn reagera på signalens toppar.
Lyssna efter färg
Hårdvarukompressorer är byggda på olika sätt och kommer därför att färga ljudet på olika sätt. Vissa lägger till tyngd och punch till mid-frekvenserna, medan andra lägger till en klar och aggressiv fuzz på de högsta frekvenserna. När du tränar dina öron till att upptäcka de subtila färgskillnaderna är det bäst att använda plugins som efterliknar hårdvaror, såsom en LA2A eller en 1176 kompressor. Digitala kompressorer kan erbjuda transparent kompression, men det är inte vad vi är ute efter här.
När du lyssnar efter en kompressors färgning rekommenderar vi att använda ett ljud med mycket information i sig (typ en riktigt fet elgitarr eller synth). Det ger kompressorn mycket material att jobba med, vilket kan ge ganska konstant färgning när signalen bearbetas hårt och mer sporadisk färgning när du lättar på kompressorns inställningar.
Att lyssna efter färgning skiljer sig från att lyssna efter t.ex. dynamik, eftersom olika kompressorer har olika egenskaper som du lyssnar efter (och ja, du kommer behöva bekanta dig med en lång rad kompressorer här). Det kan hjälpa att A/B-testa två kompressorer sida vid sida för att upptäcka skillnaderna mellan dem.
Fundera på följande frågor när du testar en kompressor:
- Hur skulle du beskriva färgningen?
- Vilket frekvensband är det som färgas?
- Vid vilka tillfällen skulle det passa med denna typ av färgning och vad skulle en annan kompressor göra annorlunda vid dessa tillfällen?
Lyssna efter djup
Människor upplever djup genom jämförelse. Ett ljud som uppstår nära oss kan låta mycket mer detaljerat än ett som kommer längre bortifrån. Med hjälp av en kompressor kan du justera ett ljuds ADSR (Attack Decay Sustain Release) för att skapa en liknande upplevelse av djup. Till exempel kan längre attacktid skapa mer detaljerade transienter genom att tillföra ljudets första millisekunder extra detaljer, vilket skapar en upplevd närhet av ljudet i mixen. Om du istället tar bort detaljer i ett ljuds transient (genom snabbare attack) kommer alla andra ljud att kännas närmare i jämförelse.
Att lära sig hur man hör djup genom kompression kräver att man blandar in några fler komponenter. Välj ut ett primärt ljud vars djup du vill påverka och lägg på fler ljudspår med ungefär samma volym, t.ex. piano, pads eller trumloopar. Gå igenom de fyra stegen igen, men istället för att lyssna efter specifika komprimerade ljud ska du rikta din uppmärksamhet mot resten av mixen. Hur svarar resterande lager på den komprimerade signalen? Flyttar sig t.ex. pianot mot förgrunden när kompressorn tar bort transienterna?
Prova att använda olika kompressorer för den här övningen, eftersom vissa tenderar att lägga till en bitigare attack. Andra har en jämn och nästan musikalisk release. Allt detta kan spela stor roll för hur nära eller långt borta ett ljud upplevs i en mix. Vanligtvis har ditt DAW en kompressor där du själv kan justera attack och release manuellt, vilket gör att du kan testa dig fram med en och samma kompressor. En trumloop är bra att öva på!
Samtidigt som vi rekommenderar dig att testa olika kompressorer är det fortfarande sant, och värt att notera, att det är bättre att kunna 1 kompressor riktigt bra än att kunna 15 sådär.
Lycka till med övandet!
Det krävs mycket övning för att lära sig höra kompression, men vi hoppas att denna guide kan hjälpa dig att förstå hur man hör den. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss! Du kan också läsa mer om olika typer av kompressorer eller om digitala kompressorer i Logic Pro X.
Guider & tips
Loudness i Dolby Atmos i Logic Pro: En steg-för-steg-guide
Den här artikeln är för dig som vill ta reda på mer om hur mätning [...]
Exportera masterfiler från Atmos-projekt i Logic Pro
Den här artikeln ger dig mer information om hur man exporterar masterfiler från Logic Pro [...]
Mixa i Dolby Atmos: Workflow från början till slut
Vill du jobba med Atmos i Logic? Är du nyfiken på hur man på ett [...]
Skillnad mellan Singel, EP och Album
Funderar du på att släppa din musik? Kanske är den första frågan om du ska [...]
Kontakta oss
KONTAKTA OSS
Kom ihåg att du måste för att skicka formulär. Skicka ett mail direkt till info@killandermusicrecords.com om du inte vill acceptera cookies.
VÅR PORTFOLIO
KMR Studios har under de senaste åren gett ut hundratals låtar åt ett stort antal artister. För att göra det enklare för dig att hitta det du söker, har vi organiserat musiken i olika spellistor. Klicka på länken nedan för att utforska vår musik efter format (stereo eller Dolby Atmos) eller genre.
Portfolio