English
Varför är det bra att kunna musikteori?
Musikteori kan ofta upplevas som svårt och krångligt att lära sig. Man hör också ibland att det är onödigt att kunna eftersom det går att skapa musik ändå med hjälp av gehör, vilket är sant – men bara till viss del. Givetvis går det att skapa musik utan att kunna något om musikteori, men sanningen är att det ofta blir svårare.
Musik är, som så mycket annat, logiskt och uppbyggt på en ganska fast struktur. Därför kan man utnyttja detta för att snabbare komma framåt när man t.ex. skriver en låt. Istället för att gissa sig fram till vilka ackord som passar till en särskild melodi, kan man med hjälp av musikteori lista ut detta i förväg. Du kanske får en melodi på hjärnan som du snabbt vill skriva ner och sätta ackord till innan du glömmer bort den – då är musikteori otroligt användbart!
Tonarter
De flesta låtar, särskilt inom popmusik, förhåller sig till endast en tonart. Den består av en fast uppsättning toner som man kan bygga en melodi utav eller kombinera med varandra för att bilda ackord.
Ett exempel på en tonart är C-dur, som består av tonerna c, d, e, f, g, a och b (de vita tangenterna på ett piano). De kan tillsammans bilda ackorden C (c+e+g), D-moll (d+f+a), E-moll (e+g+b), F (f+a+c), G (g+b+d), A-moll (a+c+e) och B-moll-5 (b+d+f). Det sista ackordet B-moll-5 är ovanligt och det är därför överkurs att gå in närmare på i en översiktlig guide som denna. Det är alltså de sex första ackorden som du troligen kommer att ha användning för om du spelar en låt i C-dur.
Tittar man på tonerna i C-dur skala (c till b) kan man se att varje ackord består av tre toner med ett särskilt avstånd mellan varandra – varannan ton utelämnas:
c (d) e (f) g (a) (b) = C
(c) d (e) f (g) a (b) = D-moll
O.s.v.
Kvintcirkeln
“Men om min låt inte går i C-dur, hur vet jag vilka ackord jag ska använda?”. Då finns det ett smidigt verktyg som kallas kvintcirkeln.
Kvintcirkeln visar alla existerande tonarter och vilka ackord som ingår i dessa. I bilden ovan är ackorden i tonarten C-dur markerade med grundackordet C överst i mitten. På samma sätt går det att finna tre durackord och tre mollackord för varje tonart. I G-dur förflyttar vi oss ett steg åt höger i cirkeln och får då grundackordet G i mitten med durackorden C och D på varsin sida och mollackorden A-moll, E-moll och B-moll mittemot på cirkelns insida. I tonarten G-dur är det alltså dessa sex ackord du kan använda dig av. Sedan fortsätter det på precis samma sätt med alla tonarter i cirkeln ända tills du är tillbaka på C-dur igen.
Taktarter
Precis som det finns tonarter finns det även taktarter, men dessa har istället med rytm och puls att göra. Den absolut vanligaste taktarten är 4/4-takt (läses som “fyra fjärdedelstakt”), där varje takt består utav fyra taktslag. Du har säkert hört musiker ropa “en, två, tre, fyr” eller en trummis slå ihop sina stockar fyra gånger för att räkna in till en låt. Det är ett tecken på att låten går i just 4/4-takt.
Att veta vilken taktart din låt går i är särskilt viktigt när du ska spela in den, eftersom musikprogram eller DAWs (Digital Audio Workstation) oftast delar in spåret i takter. Här krävs det att du använder dina öron. Passar det att räkna till fyra innan du börjar spela din låt? Passar det att räkna till fyra om och om igen till låten medan du spelar den? Då går den sannolikt i 4/4-takt.
Indelning och BPM
Taktslagen är också viktiga när du ska ange vilket tempo din låt går i. Tempo anges i bpm (beats per minute) d.v.s. slag per minut. Om du spelar en låt i 120 bpm betyder det att låten innehåller 120 taktslag under en minut.
Vanligtvis numreras antalet takter i ett musikprogram, där den första takten får siffran 1 och den andra takten siffran 2 o.s.v. Taktslagen anges ofta med en egen siffra efter taktens siffra, t.ex. 1.1 för det första slaget i den första takten, 1.2 för det andra slaget i takten o.s.v. (se bild nedan). I 4/4-takt är alltid den andra siffran mellan 1 och 4. Det vanligaste är att låten börjar på det första taktslaget, även om det är fullt möjligt att börja på vilket annat taktslag som helst.
Det är ganska ovanligt att alla toner i en melodi eller trumslag i ett beat hamnar direkt på ett taktslag (1.1, 1.2 etc.). Ofta behöver mellanrummet mellan taktslagen fyllas med slag och toner också. Man kan då förhålla sig till de fyra lodräta strecken mellan taktslagen, som du kan se under siffrorna på bilden ovan. Då har du plötsligt 16 möjliga placeringar för tonen eller slaget i takten, vilket nästan alltid är tillräckligt.
Vad kan man göra med musikteori?
Självklart kan man inte enbart förlita sig på musikteori när man skapar musik. En låt som är skriven endast utifrån logik utan hjälp från öronen kommer med största sannolikhet att låta väldigt tråkig. Grundregeln inom musikskapande bör fortfarande vara låter det bra så är det bra. Men att känna till grunderna i musikteori kan vara en genväg till att hitta melodier, ackord och rytmer som passar ihop och låter riktigt bra!
Lycka till i ditt musikskapande!
Vi hoppas denna guide var till nytta för dig som vill börja göra din egen musik. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss! Du kan också läsa mer om hur vi kan hjälpa dig i ditt musikskapande.
Guider och Tips
Nå ut till influencers med hjälp av SubmitHub
Vill du att din musik ska gå viral? Du kan nå ut till influencers med [...]
Vad är en bra rörmikrofon?
Läs om det stora testat av olika rörmikrofoner vi gjorde i samarbete med Uppsala Musikverkstad [...]
Musiksamarbeten
Att samarbeta med andra artister kan vara mycket fördelaktigt för din musikkarriär av flera skäl. [...]
Släppa en Cover eller en Remix
I den här artikeln hittar du information om vad en cover och vad en remix [...]
Kontakta oss
KONTAKTA OSS
VÅR PORTFOLIO
LYSSNA I DOLBY ATMOS
LYSSNA I STEREO
